Naturvetenskapen hade nått väldigt stora framsteg, Newton hade t.ex. som gjorde att mycket som man trodde var gudomligt kunde förklaras med naturvetenskap. Tron på religioner blev på så vis svagare. Flera hade lärt sig läsa, man läste böcker skrivna av Voltaire och Rousseau. De skrev om hur orättvist styret var och folk började tänka till, de kritiserade även kyrkan. Man började kritisera de olika orättvisorna i samhället t.ex. kyrkan och adeln får skatt från borgare. Kungen ökade dessutom skatterna ännu mer då de hjälpte England mot den amerikanska revolutionen. Upplysningsförfattarna ville dessutom få folk att inte uppfostra barn efter vad som står skrivet i Bibeln och andra religiösa skrifter. Franska revolutionen tog fart då många lärt sig läsa och fick egna idéer för ett jämställdare samhälle tack vare bland annat Voltaire och Rousseaus texter.
Voltaire
Voltaire var deist, ansåg att borgare var för okunniga och obetydliga för att göra någon skillnad i samhället. han hatade krig, detta uttryckte han i "Filosofisk ordbok". Han förespråkade dessutom för religionsfrihet, ansåg att det var fel av den kristna kyrkan att jaga kättare. Hans livinställning... Jag tror att han ansåg som Candide sa i slutet av boken, varje man måste odla sin egen trädgård. För även om Candides filosofilärare jämt och ständigt sa "allt är ordnat för det bästa" så var det satir på en annan författare. Att varje man måste odla sin egen trädgård tolkar jag som att han menar att man måste göra livet så bekvämt och bra som man kan för sig själv för att världen inte är "ordnad för att vara den bästa av alla världar". (deist = typ att man tror på att det finns en gud men att den inte gör något i världen längre utan endast var med och skapade den eller något liknande?)
Rousseau
Han ansåg att barnen skulle skyddas från allt ont upp till 12 års ålder, därefter skulle de i stället utsättas för allt som de blivit skyddade mot. Detta hade han skrivit i sin bok Emilé som handlade om uppfostran. Anledningen var för att han tyckte de bör växa upp i en trygg miljö så att deras nyfikenhet kan uppmuntras ännu mer när de väl får pröva allt. Han bidrog med sin hjälp till skrivandet av ett encyklopedi. Han skrev även en bok som kritiserade samhället: "Om samhällsfördraget". Det var bland annat i den boken som han propagerade för ett jämlikt samhälle. Han gillade inte vetenskapen och tekniken utan ansåg att den hade ett negativt inflytande på naturens originaltillstånd.
Både Rousseau och Voltaire var upplysningsförfattare och filosofer som åkt i fängelset för sina kritiserande texter.
Den franska revolutionen
Man ville reformera styret i landet och göra samhället mer jämställt. Frihet, Jämlikhet, Brödraskap det var dem tre slagorden för revolutionärerna i Frankrike och vad dom strävade efter. Man ville att folket skulle ha mer att bestämma om i landet, för tillfället var det bara kungen, kyrkan och adeln som hade makt i landet.
Voltaire, ur Filosofisk ordbok Vilka är orsakerna till krig enligt Voltaire? Vad utmärker stilen i det återgivna avsnittet ur Filosofisk ordbok? Skulle Voltaires text kunna vara ett inlägg på en debattsida i en dagstidning i dag?
Voltaire menar att de är dem med makt, rika furstar och ministrar som står för krigen.
"Men kriget, som i sig inbegriper allt det övriga, skapas åt oss av inbillningskraften hos tre- eller fyrahundra personer, spridda över jordklotets yta och benämnda furstar eller ministrar; kanske är det därför, som de i åtskilliga bokdedikationer kallas för Gudomlighetens levande avbilder."
Texten är skriven med rätt många komplicerade ord och har rätt långa meningar. Man kan se på hur han skriver att han försöker förmedla sin åsikt om furstar och ministrar som "onda" människor och försöker få andra bildade och borgerliga människor att säga emot. Texten kan sammanfattas i att Voltaire vill uttrycka sitt hat mot krig och de som deltar i dem, hur han ser krig som en "sjukdom" som vi människor har skapat.
"Ni eländiga läkare för själarna, som beskärmar er under fem kvarts timme för några knappnålssting och ingenting säger om den sjukdom som river oss i tusen stycken!"
Det här påminner mig lite om det någon sa efter Andra Världskriget. "Det enda som krävs för att ondskan ska segra är att de goda och hederliga vänder sitt öga bort." (Jag minns inte vem som sade det och jag är inte säker på att det var exakt så personen sagt men det var något liknande.)
Det som jag kom att tänka på är att det funnits en person som skrivit och tyckt som personen som sa detta citatet, innan något av Världskrigen ens börjat.
Då ämnet "krig" fortfarande är ett aktuellt ämne i världen så tror jag mycket väl att den här texten skulle kunna finnas på en debattsida på en dagstidning i nutiden om man omformulerar vissa meningar och skriver om det till en mer modern text. (d.v.s att man använder modernare ord och grammatik.) Det var ju t.ex. inte så länge sedan som U.S.A gick in i Afghanistan och krigade.
Rousseau, ur Émile
Varför anser Rousseau att Robinson Crusoe är en så utmärkt bok för Émile? Ge synpunkter på Rousseaus värdering av bokens roll i undervisningen.
Eftersom att den boken "... erbjuder den bästa avhandlingen över naturenlig uppfostran." Dessutom så var han känd för att säga "Tillbaka till naturen" vilket antydde på att vår tekniska utveckling gick för snabbt framåt och att vi bör gå tillbaka till enklare levnadssätt. Robinson Crusoe handlar ju om en man som inte har någon som helst kontakt med teknik på sin öde ö (bortsett från hans gevär som han använder till att jaga med). På det sättet så är Robinson Crusoe en ideal förebild för citatet "Tillbaka till naturen". Dessutom så lärde sig Robinson Crusoe massor av saker genom att lära sig genom att pröva sig fram, vilket Rousseau tyckte var ett bra lärosätt. En annan sak som Rousseau vill uppnå med att få Émile att läsa boken är att få honom att kunna ta till hänsyn hur andra människor har det; att kunna sätta sig i andra människors situationer.
Den enda bok som Rousseau värderar som betydlig för undervisning och uppfostran är Robinson Crusoe. Alla andra böcker anser han är praktiskt taget helt värdelösa för att ge någon uppfostran och undervisning.
"Jag hatar böcker. De lär oss endast att tala om det, som vi inte förstår." är vad stycket ur Émile inleds med i Antologi boken.
Rousseau - frågor
Fråga 1 : Vilken är människans bästa läromästare?
"Vi föds svaga, därför behöver vi krafter; vi föds blottade på allt, därför behöver vi hjälp; vi föds med outvecklade anlag, därför behöver vi förstånd och omdöme. Allt det, som fattas oss vid vår födelse, och som vi behöver som vuxna, får vi genomuppfostran.
Denna uppfostran lämnas oss av naturen, av människorna och av de omgivande tingen. Den inre utvecklingen av våra förmögenheter och våra organ är vår uppfostran genom naturen; det bruk, man lär oss att göra av denna utveckling, är vår uppfostran genom människorna:den erfarenhet, vi förvärvar genom de föremål som omger oss är vår uppfostran genom tingen.
Var o en av oss bildas alltså av tre läromästare."
Rousseau menar alltså att uppfostran är nödvändig då vi föds med väldigt många brister och att vi får uppfostran från tre "läromästare" som han har sammanfattat som: miljön som vi bor i, människorna som vi omges av, föremålen som finns i vår omgivning.
Så kort och gott anser han att människans bästa läromästare är samhället och miljön(naturen och omgivningen) som man växer upp i, samt de personer som man omges utav. (Vet ej om det här är rätt svar eftersom att frågan är "vilken" d.v.s singular och jag har svarat med fler än en läromästare.)
Fråga 2 : Hur ställer sig Rousseau i valet mellan boklig lärdom och empiriska försök?
Han borde föredra empiriska försök i och med att han skrivit: "Jag hatar böcker; de lär oss endast att tala om det, som vi inte förstår."(s.216-219)
Dessutom säger han även "... och du kan vara övertygad om att han av en timmes arbete kommer att hämta flera lärdomar än av en hel dags förklaringar."
Detta betyder att han tycker att man lär sig mer av att dra egna slutsatser från egna erfarenheter som man får än av att någon berättar om sina erfarenheter.
Ett annat exempel är när Emilé och Rousseau är vilsna i en skog och fastän han vet var dem är så avslöjar han det inte till Emilé utan ger honom små ledtrådar om saker som han fått lära sig innan och låter Emilé leda dem ut ur skogen. Efter att han berättat om händelsen kommenterade han så här: "Det är säkert, att han aldrig i sitt liv glömmer den lektion, han fått den dagen, under det att han, om jag bara låtit honom anta allt detta inne i vårt rum, redan dagen...
---------------------------sammanfattning------------------------------
Naturvetenskapen hade nått väldigt stora framsteg, Newton hade t.ex. som gjorde att mycket som man trodde var gudomligt kunde förklaras med naturvetenskap. Tron på religioner blev på så vis svagare. Flera hade lärt sig läsa, man läste böcker skrivna av Voltaire och Rousseau. De skrev om hur orättvist styret var och folk började tänka till, de kritiserade även kyrkan. Man började kritisera de olika orättvisorna i samhället t.ex. kyrkan och adeln får skatt från borgare. Kungen ökade dessutom skatterna ännu mer då de hjälpte England mot den amerikanska revolutionen. Upplysningsförfattarna ville dessutom få folk att inte uppfostra barn efter vad som står skrivet i Bibeln och andra religiösa skrifter. Franska revolutionen tog fart då många lärt sig läsa och fick egna idéer för ett jämställdare samhälle tack vare bland annat Voltaire och Rousseaus texter.
Voltaire
Voltaire var deist, ansåg att borgare var för okunniga och obetydliga för att göra någon skillnad i samhället. han hatade krig, detta uttryckte han i "Filosofisk ordbok". Han förespråkade dessutom för religionsfrihet, ansåg att det var fel av den kristna kyrkan att jaga kättare. Hans livinställning... Jag tror att han ansåg som Candide sa i slutet av boken, varje man måste odla sin egen trädgård. För även om Candides filosofilärare jämt och ständigt sa "allt är ordnat för det bästa" så var det satir på en annan författare. Att varje man måste odla sin egen trädgård tolkar jag som att han menar att man måste göra livet så bekvämt och bra som man kan för sig själv för att världen inte är "ordnad för att vara den bästa av alla världar". (deist = typ att man tror på att det finns en gud men att den inte gör något i världen längre utan endast var med och skapade den eller något liknande?)
Rousseau
Han ansåg att barnen skulle skyddas från allt ont upp till 12 års ålder, därefter skulle de i stället utsättas för allt som de blivit skyddade mot. Detta hade han skrivit i sin bok Emilé som handlade om uppfostran. Anledningen var för att han tyckte de bör växa upp i en trygg miljö så att deras nyfikenhet kan uppmuntras ännu mer när de väl får pröva allt. Han bidrog med sin hjälp till skrivandet av ett encyklopedi. Han skrev även en bok som kritiserade samhället: "Om samhällsfördraget". Det var bland annat i den boken som han propagerade för ett jämlikt samhälle. Han gillade inte vetenskapen och tekniken utan ansåg att den hade ett negativt inflytande på naturens originaltillstånd.
Både Rousseau och Voltaire var upplysningsförfattare och filosofer som åkt i fängelset för sina kritiserande texter.
Den franska revolutionen
Man ville reformera styret i landet och göra samhället mer jämställt. Frihet, Jämlikhet, Brödraskap det var dem tre slagorden för revolutionärerna i Frankrike och vad dom strävade efter. Man ville att folket skulle ha mer att bestämma om i landet, för tillfället var det bara kungen, kyrkan och adeln som hade makt i landet.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Voltaire, ur Filosofisk ordbok
Vilka är orsakerna till krig enligt Voltaire? Vad utmärker stilen i det återgivna avsnittet ur Filosofisk ordbok? Skulle Voltaires text kunna vara ett inlägg på en debattsida i en dagstidning i dag?
Voltaire menar att de är dem med makt, rika furstar och ministrar som står för krigen.
"Men kriget, som i sig inbegriper allt det övriga, skapas åt oss av inbillningskraften hos tre- eller fyrahundra personer, spridda över jordklotets yta och benämnda furstar eller ministrar; kanske är det därför, som de i åtskilliga bokdedikationer kallas för Gudomlighetens levande avbilder."
Texten är skriven med rätt många komplicerade ord och har rätt långa meningar. Man kan se på hur han skriver att han försöker förmedla sin åsikt om furstar och ministrar som "onda" människor och försöker få andra bildade och borgerliga människor att säga emot. Texten kan sammanfattas i att Voltaire vill uttrycka sitt hat mot krig och de som deltar i dem, hur han ser krig som en "sjukdom" som vi människor har skapat.
"Ni eländiga läkare för själarna, som beskärmar er under fem kvarts timme för några knappnålssting och ingenting säger om den sjukdom som river oss i tusen stycken!"
Det här påminner mig lite om det någon sa efter Andra Världskriget. "Det enda som krävs för att ondskan ska segra är att de goda och hederliga vänder sitt öga bort." (Jag minns inte vem som sade det och jag är inte säker på att det var exakt så personen sagt men det var något liknande.)
Det som jag kom att tänka på är att det funnits en person som skrivit och tyckt som personen som sa detta citatet, innan något av Världskrigen ens börjat.
Då ämnet "krig" fortfarande är ett aktuellt ämne i världen så tror jag mycket väl att den här texten skulle kunna finnas på en debattsida på en dagstidning i nutiden om man omformulerar vissa meningar och skriver om det till en mer modern text. (d.v.s att man använder modernare ord och grammatik.) Det var ju t.ex. inte så länge sedan som U.S.A gick in i Afghanistan och krigade.
Rousseau, ur Émile
Varför anser Rousseau att Robinson Crusoe är en så utmärkt bok för Émile? Ge synpunkter på Rousseaus värdering av bokens roll i undervisningen.
Eftersom att den boken "... erbjuder den bästa avhandlingen över naturenlig uppfostran." Dessutom så var han känd för att säga "Tillbaka till naturen" vilket antydde på att vår tekniska utveckling gick för snabbt framåt och att vi bör gå tillbaka till enklare levnadssätt. Robinson Crusoe handlar ju om en man som inte har någon som helst kontakt med teknik på sin öde ö (bortsett från hans gevär som han använder till att jaga med). På det sättet så är Robinson Crusoe en ideal förebild för citatet "Tillbaka till naturen". Dessutom så lärde sig Robinson Crusoe massor av saker genom att lära sig genom att pröva sig fram, vilket Rousseau tyckte var ett bra lärosätt. En annan sak som Rousseau vill uppnå med att få Émile att läsa boken är att få honom att kunna ta till hänsyn hur andra människor har det; att kunna sätta sig i andra människors situationer.
Den enda bok som Rousseau värderar som betydlig för undervisning och uppfostran är Robinson Crusoe. Alla andra böcker anser han är praktiskt taget helt värdelösa för att ge någon uppfostran och undervisning.
"Jag hatar böcker. De lär oss endast att tala om det, som vi inte förstår." är vad stycket ur Émile inleds med i Antologi boken.
Rousseau - frågor
Fråga 1 : Vilken är människans bästa läromästare?
"Vi föds svaga, därför behöver vi krafter; vi föds blottade på allt, därför behöver vi hjälp; vi föds med outvecklade anlag, därför behöver vi förstånd och omdöme. Allt det, som fattas oss vid vår födelse, och som vi behöver som vuxna, får vi genom uppfostran.
Denna uppfostran lämnas oss av naturen, av människorna och av de omgivande tingen. Den inre utvecklingen av våra förmögenheter och våra organ är vår uppfostran genom naturen; det bruk, man lär oss att göra av denna utveckling, är vår uppfostran genom människorna:den erfarenhet, vi förvärvar genom de föremål som omger oss är vår uppfostran genom tingen.
Var o en av oss bildas alltså av tre läromästare."
Rousseau menar alltså att uppfostran är nödvändig då vi föds med väldigt många brister och att vi får uppfostran från tre "läromästare" som han har sammanfattat som: miljön som vi bor i, människorna som vi omges av, föremålen som finns i vår omgivning.
Så kort och gott anser han att människans bästa läromästare är samhället och miljön(naturen och omgivningen) som man växer upp i, samt de personer som man omges utav. (Vet ej om det här är rätt svar eftersom att frågan är "vilken" d.v.s singular och jag har svarat med fler än en läromästare.)
Fråga 2 : Hur ställer sig Rousseau i valet mellan boklig lärdom och empiriska försök?
Han borde föredra empiriska försök i och med att han skrivit: "Jag hatar böcker; de lär oss endast att tala om det, som vi inte förstår."(s.216-219)
Dessutom säger han även "... och du kan vara övertygad om att han av en timmes arbete kommer att hämta flera lärdomar än av en hel dags förklaringar."
Detta betyder att han tycker att man lär sig mer av att dra egna slutsatser från egna erfarenheter som man får än av att någon berättar om sina erfarenheter.
Ett annat exempel är när Emilé och Rousseau är vilsna i en skog och fastän han vet var dem är så avslöjar han det inte till Emilé utan ger honom små ledtrådar om saker som han fått lära sig innan och låter Emilé leda dem ut ur skogen. Efter att han berättat om händelsen kommenterade han så här: "Det är säkert, att han aldrig i sitt liv glömmer den lektion, han fått den dagen, under det att han, om jag bara låtit honom anta allt detta inne i vårt rum, redan dagen...