Baudelaire
När han beskriver naturen så använder han sig av hörsel sinnet för att beskriva den. Vanligtvis brukar man beskriva naturen mer med färger och ljus men han väljer att gestalta den med den känslan han får när han lyssnar. När han beskriver ett eko han hör i skogen beskriver han den med till viss del av hörseln men även synen och doften. Ju mer sinnesintryck man använder sig av ju mer levande blir berättelserna. Det är lättare att sätta sig in i det man läser om den beskriver synestesier väl. Han beskriver också dofter med känseln och färg inte enbart med vad det luktar.
2. Ge exempel på synestesier vi gärna använder när vi vill återge t.ex. musik och färger.
Musik: Man använder sig av hörseln i första fallet men man kan ju använda de andra känslorna för att beskriva låtens mjukhet och resonans och klang.
Färger: Då använder man sig utav vad man ser det vill säga synen. Det som menas med frågan är: Förklara hur vi gör när vi vill återge hur en färg ser ut eller hur musik låter. Tänk så här: hur kan du förklara för någon som är blind vad blått är? / Hur förklarar du musik för någon som är döv?
3. Vad vill författaren säga med dikten kadavret?
Han beskriver livets gång från början till slut. Även om någon är död kommer man att minnas den som har dött i minnet. Det som dött är inte helt försvunnet utan lever kvar i oss. Minnena lever vidare hos människan även i naturen. Han beskriver livets cykel ”säg åt masken då, när dess kyss er förött, att formen, allt det som var av himmelskt ursprung i upplöst kött skall evigt hos mig leva kvar”.
1. i korrespondensen ger Baudelaire exempel på s.k. synestesier, d.v.s. att man lånar bilder från andra sinnen när man vill beskriva ett sinnesintryck. Hänger verkligheten samman på så sätt att det finns bakomliggande överensstämmelser mellan det vi ser, hör, luktar, smakar och känner?
BaudelaireNär han beskriver naturen så använder han sig av hörsel sinnet för att beskriva den. Vanligtvis brukar man beskriva naturen mer med färger och ljus men han väljer att gestalta den med den känslan han får när han lyssnar. När han beskriver ett eko han hör i skogen beskriver han den med till viss del av hörseln men även synen och doften. Ju mer sinnesintryck man använder sig av ju mer levande blir berättelserna. Det är lättare att sätta sig in i det man läser om den beskriver synestesier väl. Han beskriver också dofter med känseln och färg inte enbart med vad det luktar.
2. Ge exempel på synestesier vi gärna använder när vi vill återge t.ex. musik och färger.
Musik: Man använder sig av hörseln i första fallet men man kan ju använda de andra känslorna för att beskriva låtens mjukhet och resonans och klang.
Färger: Då använder man sig utav vad man ser det vill säga synen.
Det som menas med frågan är: Förklara hur vi gör när vi vill återge hur en färg ser ut eller hur musik låter. Tänk så här: hur kan du förklara för någon som är blind vad blått är? / Hur förklarar du musik för någon som är döv?
3. Vad vill författaren säga med dikten kadavret?
Han beskriver livets gång från början till slut. Även om någon är död kommer man att minnas den som har dött i minnet. Det som dött är inte helt försvunnet utan lever kvar i oss. Minnena lever vidare hos människan även i naturen. Han beskriver livets cykel ”säg åt masken då, när dess kyss er förött, att formen, allt det som var av himmelskt ursprung i upplöst kött skall evigt hos mig leva kvar”.
1. i korrespondensen ger Baudelaire exempel på s.k. synestesier, d.v.s. att man lånar bilder från andra sinnen när man vill beskriva ett sinnesintryck. Hänger verkligheten samman på så sätt att det finns bakomliggande överensstämmelser mellan det vi ser, hör, luktar, smakar och känner?
Martin Frid &
Erik Anderson TE07B